Blev inget SkiErg World Sprints för mig…

Jag hade förhoppningen att kunna köra SkiErg World Sprints men det blev inget av med det då förkylningen gick åt motsatt håll mot vad jag hoppades på. Mitt halsonda har gått över och ingen riktig snuva har ännu trillat in men istället fick jag hosta som känns som det gått ner lite i luftrören. Känns inget vidare, bara att hålla tummarna för att det vänder snabbt.

Men för att inte helt tappa träningen och formen så har jag plockat upp en sak jag körde för 2015, nämligen #stretchamore. Jag kommer inte köra lite intensivt och inte heller hela programmet som då men kommer att plocka upp de övningar jag gillade bäst och tyckte fick bäst effekt. Träning som denna kan man göra fast man inte är helt frisk. Ja, du läste rätt, jag tycker att den här typen av aktivitet kan räknas som träning eftersom även den hjälper till så man når sina mål likväl som styrketräning och konditionsträning osv gör.

Nu kämpar vi vidare mot Vasaloppet!

Publicerat i Rörlighet, Skador och sjukdomar | Etiketter | Lämna en kommentar

SkiErg World Sprints 2018

SkiErg Sprints 2018

Concept2 som tillverkar SkiErg har under året ett antal olika tävlingar som vem som helst kan ställa upp i. Den 8 november till den 11 november är det SkiErg Sprints, alltså 1000 meter så fort man kan.

Jag planerar att ställa upp. Dock lite oroande att jag i morse började känna att det kliade lite i halsen så eventuellt har jag en förkylning med halsont runt hörnet men jag har några dagar på mig så hoppas jag kan vara med.

Läs mer om tävlingen på Concept2.

 

 

Publicerat i Allmänt | Etiketter , | 1 kommentar

Tävlingsrapport – Hässelbyloppet 2018

Den 14 oktober sprang jag Hässelbyloppet för sjätte gången. Förra året sprang jag första gången någonsin under 44 minuter på 10 kilometer, hade en förhoppning om att kunna göra det även i år. Dock så har alla skador gjort att jag sänkte ambitionsnivån dagarna innan. Funderade faktiskt på att inte springa alls. Dagarna mellan Lidingöloppet och Hässelbyloppet blev det mest vila och alternativ träning för att återhämta benen. Jag skulle sprungit Tjur Ruset men var tvungen att stå över för jag kunde inte ens springa en meter. Dagen innan Hässelbyloppet gjorde jag ett löptest och det verkade som benen hade återhämtat sig, var inte perfekt men bra nog för att starta.

Hässelbyloppet

Hässelbyloppet - Fika innan start

Jag hade starttid kl 12.20 och eftersom jag bor i Hässelby kunde jag gå till starten. I år hade jag inte med mig någon som kunde ta mina kläder med mera så jag var tvungen att gå till Hässelby IP och lämna in sakerna där. Funkade dock jättebra! Var som vanligt ute i god tid men vädret var stålande så jag hängde kvar där en stund och tog en bulle och något att dricka medan jag började mjuka upp kroppen. När jag var nöjd gick jag bort mot starten där jag skulle göra del två av min uppvärmning, att faktiskt springa lite lugnt samt göra några tempoökningar. Här var det väldigt mycket folk som värmde upp så stundtals var det ganska trångt men gick bra.

Hässelbyloppet - Väskinlämning

 

Jag hade egentligen inga förväntningar på detta lopp utan tänkte köra på och se hur kroppen svarar. Planen var att ställa mig långt bak så jag gick ganska sent in i fållan, trodde jag i alla fall. När jag vände mig om såg jag att jag faktiskt i alla fall stod i den främre tredjedelen så väldigt många var ännu senare in i fållan.

Starten gick och som vanligt är det väldigt trångt på startgärdet och den första kilometern eller två. Jag hittade ganska snabbt ett bra tempo och hamnade i en bra grupp. Jag hade ställt min klocka på 4:20 tempo så jag såg hela tiden om jag låg före eller efter det. Första 5 kilometrarna gick exakt på 4:20 min/km vilket om det skulle hålla var nytt personligt rekord på 10 kilometer. Nu är det tyvärr så att sista 5 kilometrarna av Hässelbyloppet är jobbigare än de första, inte bara för att man redan sprungit halva redan utan att det är nu alla motlut kommer. Inga riktiga backar att tala om men det lutar helt klart kännbart ändå när man redan pressar kroppen till max.

Hässelbyloppet - Medalj och nummerlapp

Sista kilometrarna var det bara pannben och jag tappade tyvärr tempo här. Sista 5 kilometrarna gick på 4:31 min/km dock så plockade jag faktiskt placeringar i alla fall.

Jag sprang i mål på 44.19 och plats 293. Det är 20 sekunder långsammare än förra året men bättre placering och med tanke på hur min löpsäsong sett ut får jag vara väldigt nöjd med detta resultat.

 

Publicerat i Hässelbyloppet, Tävlingsrapport | Lämna en kommentar

Tävlingsrapport – Lidingöloppet 2018

Här kommer en som vanligt väldig sen tävlingsrapport från Lidingöloppet 2018. Bättre sent än aldrig…

Lidingöloppet 30 km

Träningen tiden efter Vansbrosimningen och under sommaren gick jättebra, kunde utföra alla pass som planerat. Värmen under sommaren gjorde det såklart lite svårare men med lite planering gick det bra men nu gillar jag i och för sig att springa när det är varmt. När vi sedan började närma oss september började jag få problem med vänster underben och en dag gick det inte alls att springa en meter. Gå hade jag inga problem med men så fort jag belastade benet lite mer högg det till på båda sidorna om vaden. Förra året fick jag också problem men inte så här illa som det var nu. Först tog jag en rejäl vila och hoppades på att det skulle gå över men efter cirka två veckor där jag även klämde in en förkylning så hade det fortfarande inte gått över. Nu blev det till att söka hjälp hos naprapat.

Jag gjorde två behandlingar med stötvågor, nålar och massage. På kvällarna satt jag även och gjorde rehab, både med olika bollar och foamrollers men även med min TENS-apparat jag köpte för några år sedan på Clas Ohlson vill jag minnas. Efter detta blev det lite bättre och jag kunde börja springa lite igen. Hade något kortare pass och sedan fick jag även in ett pass där jag sprang sista 10 km på Lidingöloppets bana. Fick lite ont i benet men kanske inte så konstigt när jag inte sprungit så långt på ett tag. Vilade lite mer och fortsatta med min rehab. Helgen innan Lidingöloppet ville jag testa lite längre distans så jag och en kompis åkte till Lidingö och sprang de sista 22 km i väldigt lugnt tempo, kändes ganska bra. Var dock lite orolig att jag skulle få ett bakslag igen men benet höll bra som tur var. Nu var det en vecka kvar till loppet! På torsdagen hade jag planerat in ett ytterligare naprapatbesök för en sista behandling innan loppet.

På morgonen innan jag skulle åka till Lidingöloppet såg jag till att ha bra med tid så jag kunde arbeta igenom hela kroppen med olika bollar så benet förhoppningsvis orkade med hela loppet. Sedan åkte vi till Lidingö. Parkerade en bit ifrån Lidingövallen och gick sista biten. Vi kom till starten klockan 11, gjorde alla förberedelser och åt en korv. Sedan var det dags att bege sig mot starten som öppnade 20 minuter innan startskottet och stänger 10 min innan.

Loppet

Förra året sprang jag med min vätskeryggsäck men i år valde jag att springa med en lite flaska och sedan få langning vid två ställen utöver ordinarie vätskestationer. I startfållan träffade jag en kompis som också hade haft en dålig uppladdning sista månaden så vi stod och beklagade oss för varandra ett par minuter. Vid ett tillfälle när jag såg mig omkring såg jag att Kalle Zackari Wahlström stod ett par meter ifrån mig vid starten. Kul att se honom live. Såg dock honom inte mer på hela loppet.

Starten gick bra, hade dock tänkt starta i ett något lugnare tempo men man rycks med i andras tempo. Kanske lika bra annars blir man nedsprungen…

Lidingöloppet 2018 medalj nummerlapp

Fram till Grönsta kändes det väldigt bra och kontrollerat. Jag hade tagit det lugnt i alla backar och försökt trycka på lite mer där det var lättare. Kände inte av benet alls, kanske på grund av att det var så mycket annat att hålla koll på så jag hann inte tänka på det. Sedan kom Grönstabacken, jobbigt men inga större problem. Kämpade vidare med Abborbacken som också gick ganska bra. Jag hade haft sällskap till och från av min kompis och här var vi tillsammans igen. Nu var också första och ända gången jag gick under loppet. Kommer inte ihåg hur långt vi gick men i alla fall från botten av backen och till det för en stund blir lite plattare, sedan sprang jag igen.

Efter Abborrbacken började jag känna av att krampen var på väg. Försökte springa utan att ta i för mycket men tillslut slog den till med ett par kilometer kvar och jag var tvungen att släppa iväg min kompis. Lyckades att inte stanna utan jag höll igång benen under tiden krampen slog till. Det såg nog inte snyggt ut men det värsta släppte och jag kunde börja springa igen och jag kom faktiskt ikapp min kompis efter ytterligare någon kilometer. Vi höll ihop hela Karins backe men sedan var det hans tur att ha det kämpigt samtidigt som jag fortfarande hade chans att slå personligt rekord så jag kollade om det var okej att trycka på det jag hade in i mål vilket han tyckte så nu var det full fart framåt på krampande ben. Tryckte på det jag hade på upploppet och gick i mål på 2:49:35 vilket blev nytt personligt rekord! Detta var också finalen på min 8:e En svensk Klassiker!

Till nästa år kommer jag behöva göra en del förändringar för att kunna prestera bättre på Lidingöloppet. Fast det blev pers i år känner jag att det finns mer att hämta. Jag kör klassikern så under stora delar av året springer jag inte alls utan fokuserar på andra grenar men till nästa år ska jag försöka hålla i en grund med löpning så jag inte drar på mig skador som de senaste två åren. Till nästa år skulle det vara kul att klara låga 2:40 eller till och med under 2:40 vilket skulle vara smått fantastiskt.

 

Publicerat i En svensk klassiker, Lidingöloppet, Tävlingsrapport | Lämna en kommentar

Lidingöloppet är runt hörnet och benet strular fortfarande

Efter helgens löpning på sista milen på Lidingöloppet fick jag på nytt ont i benet. Gick antagligen på för hårt. Nu har jag återigen vilat och kört rehab på benet. Just nu känns benet bra men ska köra lite mer rehab ikväll och sedan ska jag testa en kort runda imorgon efter jobbet.

Planen var att springa första 20 km på Lidingöloppet på söndag i ett väldigt lugnt tempo för att känna in banan lite så man får en bra känsla inför loppet nästa vecka. Nu får jag se hur det blir, har dock inte avskrivit detta än. Bestämmer mig på lördag beroende på hur benet känns efter morgondagens träning. Har bokat en naprapattid på onsdag nästa vecka för att ge benet en sista behandling innan loppet. Inte mycket tid kvar att spela på nu…

Publicerat i En svensk klassiker, Lidingöloppet, Skador och sjukdomar, Träning | Lämna en kommentar

Tillbaka i löpträning efter skada och förkylning

Efter Vansbrosimningen har jag tränat på väldigt bra enligt ett träningsprogram från Aktivitus. Har verkligen känt att löpkapaciteten har stigit väldigt mycket. Dock gjorde detta flow att jag troligtvis tränade löpning lite för hårt alternativt för tätt mellan passen så jag drog på mig en skada i benet. Att gå gick hur bra som helst men springa funkade inte alls, kunde inte ta ett enda löpsteg då det kändes som knivar stacks in på varje sida av vänster vad. Borde nog ha blandat ut träningen med lite cykel eller annan alternativ träning. Utöver skadan drog jag på mig en förkylning som förlängde frånvaron med ytterligare ett par dagar.

Under förra veckan var jag hos naprapaten och körde stötvågor, nålar samt ”koppning”. Efter två sådana behandlingar kunde jag nu i veckan köra ett kortare pass i Ursvik vilket kändes helt okej, lite ringrostig och lite stel i vaden. Vilade några dagar till. Idag kändes allt bra så jag åkte till Lidingö och körde sista milen på Lidingöloppet. Gick ut lugnt men ökade sedan intensiteten för att testa både ben och form. Benet höll bra men känns som formen har dippat. Nu är det två veckor kvar så jag hoppas på att jag kan rädda upp formen lite. Gäller bara att spela korten lite smart nu.

Publicerat i En svensk klassiker, Lidingöloppet, Skador och sjukdomar, Träning | Lämna en kommentar

Tävlingsrapport – Vansbrosimningen 2018

Vansbrosimningen

Då var ytterligare ett lopp avklarat. Denna gång var det Vansbrosimningen som var i fokus. Vanbrosimningen är ju lite speciell eftersom den kommer så kort inpå Vätternrundan så jag hinner egentligen inte träna så fokuserat som jag kanske skulle vilja för att maximera min insats i detta lopp. Jag hann bara få in 6 pass innan varav två stycken var på 3000 meter i bassäng utan våtdräkt. En gick på strax över en timme och den andra på strax under timmen. Endast 2 pass var med våtdräkt och totalt blev det strax över 1500 meter tillsammans på dessa pass. Målet på Vansbrosimningen var att simma under 50 minuter.

Vansbrosimningen 2018 badmössa och medalj

Jag hade anmält mig i startgrupp 10 som hade namnet Guldsimmare, vilket betyder att man måste ha simmat minst 7 gånger tidigare. Starttiden var 11:33. Min förhoppning var att denna grupp skulle vara lugnare, än om jag hade använt min seeding och startat i en tidigare grupp, så jag skulle få fritt vatten och simma ostört. Jag ville också komma i vattnet som en av de första i startgruppen.

Jag var vid starten cirka 1:15 innan min start. Hittade två cykelkompisar som jag pratade en stund med innan. Gjorde alla förberedelser och såg till att ställa mig i startfållan tidigt som planerat. Kom i vattnet bland de 20-30 första och la mig lite längre ut till vänster för att direkt få fritt vatten. Kom igång bra och plockade direkt platser. Efter en stund såg jag endast en lite grupp på kanske fem simmare framför mig. Fokuserade på att göra mitt egna lopp och försökte navigera så jag inte behövde simma onödiga metrar som brukar vara ett av mina problem. Stor del av loppet försökte jag också hålla mig nära linorna för att få ytterligare hjälp med navigeringen.

Efter ett tag började jag komma ikapp gruppen som hade startat 12 minuter innan och enstaka simmare från min grupp kom i kapp mig. Känslan var att jag höll ett jämnt tempo och försökte att inte bry mig om andra simmare eftersom jag ändå tävlar mot klockan och inte om placeringar, fast det såklart är kul att komma bland de första i startgruppen.

Jag kom ikapp fler och fler simmare från gruppen innan och fick ibland kryssa mellan långsammare simmare men i det stora hela var det väldigt bra att starta i min startgrupp. Sista kilometern höll jag mig oftast nära bryggan. Enda riktigt stökiga momentet var när en simmare kom ikapp mig och valde att simma om mig till höger fast det kanske var 20 centimeter mellan mig och bryggan. Här skulle jag egentligt kanske ha stängt vägen men var för snäll och flyttade på mig när han började simma upp på mig. Tappade lite fokus och rytm samt blev irriterad för det var så onödigt när det var helt fritt till vänster om mig. Återfann dock rytmen efter någon minut och kämpade vidare mot mål.

När det var kanske 50 meter kvar till mål ser jag att speakern går bredvid mig. Hörde sedan av mina supportrar att de hade följt och pratat om mig hela vägen in mot mål – Kul! Jag kom i mål på 52:04.6 vilket ger en 657:e plats i resultatlistan. Loppet kändes jättebra och jag trodde faktiskt att jag skulle slå personligt rekord så blev lite förvånad när jag kollade på klockan och såg att jag missade det med ungefär 2 minuter.

Har försökt analysera det i efterhand och tror att det är brist på rutin av att simma i öppet vatten och känna av farten. I bassäng så håller jag koll på klockan så jag vet att jag ligger på rätt tempo men nu kollade jag inte på klockan en enda gång. Kanske man bör göra det under loppet för att se till så man håller rätt fart? Kan också vara nackdelen med att starta i denna grupp att det inte finns några man kan använda för att hålla koll på farten utan nu måste man förlita sig på sin egen fartkänsla. Nu lägger jag detta lopp till tidigare erfarenheter så får jag se till att träna mer på farthållning i öppet vatten till nästa års Vansbrosimning.

Publicerat i En svensk klassiker, Tävlingsrapport, Vansbrosimningen | Lämna en kommentar

Tävlingsrapport – Vätternrundan 2018

Vätternrundan logo

En vecka efter Halvvättern så var det dags för säsongens huvudmål, nämligen Vätternrundan. Det var i princip samma gäng som körde Halvvättern plus ett antal till. Totalt var vi 32 personer till start.

Jag hade tagit ledigt på fredagen så jag åkte till Motala på förmiddagen. Vi hade samma hus som på Halvvättern. Kom dit vid 13-tiden och installerade mig i huset samt fixade i ordning cykeln. Tog mig sedan ner till centrum för att bland annat handla frukost för hela helgen. Var sedan tillbaka vid huset vid 16-tiden. Sedan tog jag det lugnt och väntade in de andra som bodde i huset och så blev det gemensam middag på kvällen. Gick och la mig vid 21-tiden.

Vi hade starttid 05:54 så jag gick upp vid 03:45, vi hade planerat att rulla mot starten 05:15 och skulle gå ner till cyklarna för att pumpa däcken och fixa det sista klockan 05:00. Ville som vanligt ha ganska god tid på mig. Vid 05:30 skulle vi ha samling och lagfoto vid starten.

Tidsplan Vätternrundan 2018

Taktiken för dagen var en kort kisspaus på 2 minuter mellan Ödeshög och Ölmstad och sedan skulle vi ha två depåstopp på 3 respektive 4 minuter. Målgången var planerad till 14:36. Vi siktade på att gå under 8:48 och detta skulle ge oss en marginal på sex minuter. I hastighet motsvarar detta ett rullsnitt på 34,74 km/h (borträknat pauser) och vi skulle minst ha ett totalsnitt på 33,75 km/h för att klara 8:48.

Ett par minuter innan start så tog vi plats i startfållan. Vi gick in först som planerat. När starten går rullade vi ut ur Motala med eskort av motorcykel. Körde i tvåpar tills vi passerat de två första rondellerna sedan började vi rotera i vad vi kallar ”belgisk kedja med stopp” vilket innebär att vi roterar nästan konstant som en belgisk kedja men att man låser kedjan i 10 sekunder längst fram i vänster led. Detta för att man lättare ska hinna äta och dricka längst bak. I princip så körde vi så här hela loppet.

Det rullade på bra på vägen ner till Jönköping. Det var lätt motvind och lite kyligt i starten men körde ändå med bibs, cykeltröja och armvärmare i starten, det blev varmare under dagen så det var helt klart rätt val för mig. Vi hade bra fart och höll i princip tidsschemat hela vägen ner till Jönköping. Vi hade sedan vårt depåstopp och rullade vidare mot nästa stopp som skulle vara i Boviken. Någonstans mellan Fagerhult och Hjo blir det en plötslig inbromsning långt fram i klungan när en bil och en motorcykel tränger sig in framför. Detta resulterar i att en i gruppen går i marken och tar med sig en kille som ligger i svansen. Jag och en annan i gruppen springer tillbaka, min kompis kollar hur det gick med han som ramlade medan jag håller koll och dirigerar trafik så de håller ut och ger plats. Efter ett par minuter kan vi sedan ge oss av och han som ramlade kan fortsätta med oss. Tyvärr blev han tvungen att släppa gruppen efter ett tag men tog sig i mål ändå. Fram till nu hade vi kört om väldigt många grupper samt andra som inte åkte i organiserade grupper och det hade slitigt ganska mycket på gruppen. Nu började en del bli trötta och lägger sig efter våra grindvakter för att äta och dricka under lite lugnare former.

Under en av otaliga omkörningar tappar vi tyvärr de som ligger efter grindvakterna och när vi närmar oss Boviken så ser vi att vi ligger ett par minuter före tidsschemat så vi bestämmer oss för att vänta tills vi ligger precis på schemat för att ge dem chansen att komma ikapp igen. Vi tar också extra bullar och är beredda ett dela på vätskan om de inte hinner fylla på sina flaskor. Här sker det dock någon miss i kommunikationen för nu står vi och väntar ett par minuter extra för att vänta in dem som vi tappat men vad ingen berättade för oss ledare var att de passerade oss medan vi var och fyllde på vätska. Detta fick jag sedan reda på i mål.

Vätternrundan 2018 Fredrik Malmgren

Efter Boviken så körde vi på bra och låg före tidsschemat. Någonstans efter Boviken började jag komma in i en rejäl svacka. Vi kom till en backe och innan den så kändes det bra men en bit in tvärdog mina ben, kändes som jag knappt hade styrfart för en stund. Kämpade mig upp men nu var jag tvungen att gå bak och lägga mig efter grindvakterna för att vila och få i mig en massa ny energi. Låg där ett tag och sedan kändes det bättre. Gick då med två varv men kände ganska snabbt att det fortfarande saknades krut i benen så jag gick ner igen en stund till. Försökte fokusera på annat än tröttheten så jag coachade gruppen från baksätet ett tag till och såg till att vi höll tidsschemat. Någonstans runt Hammarsundet så blev det som vanligt väldigt mycket bilar som vi behövde ta oss runt. Fick ofta köra på ett led och det blev väldigt ryckigt och stökigt. Vi kom tillslut förbi denna struliga del och vi låg fortfarande bra till tidsmässigt. Nu började jag få tillbaka energin i benen och jag började vara med och rotera igen.

Sträckan från Medevi när man kommer in på den lite smalare vägen är alltid lite oroande för det är massor av omkörningar av trötta cyklister men det gick bra och vi höll bra fart hela vägen in mot mål utan att tokköra eller riskera att hamna i någon trasslig situation som kan resultera i ytterligare en vurpa.

Vi rullar sedan in i mål på två fina led på tiden 8:41 och vi klarar alltså måltiden med 7 minuter. Möter efter ett tag våra tre kompisar som passerade oss när vi stod och väntade vid depån i Boviken. De hade precis gått i mål minuten före oss efter att ha hängt på andra grupper.

Nu är cykelsäsongen slut och jag blickar framåt mot Vansbrosimningen och Lidingöloppet. Jag ska försöka få in lite träning på rullskidor också. Har inte kört så mycket på dem fast jag haft dem ett par år nu. Hoppas att det blir mer av detta i år.

Publicerat i En svensk klassiker, Tävlingar, Tävlingsrapport, Vätternrundan | Lämna en kommentar

Tävlingsrapport – Halvvättern 2018

Min SUB9-grupps andra tävling som uppladdning inför Vätternrundan var Halvvättern. Ett lopp jag inte kört tidigare. Vi hade hyrt samma hus som vi har bott i ett par år i rad nu inför Vätternrundan, skönt att ha boende som man vet funkar bra och en värd som är smidig att ha att göra med.

Jag åkte ner på lördag förmiddag, kom ner till Motala vid 13-tiden. Installerade mig i huset och gick sedan ner till centrum och tog en korv på vägen på macken. Gick sedan och hämtade nummerlapp för både Halvvättern och Vätternrundan. Passade även på att ta en vända på mässan också. Tycker mässorna på dessa lopp blir sämre och sämre eller så är det så att jag har varit på så många så man blir lite besviken att det alltid är samma saker.

Det hade i och för sig en kul sak på mässan och det var en typ av simulator där man kunde mäta hur mycket watt man sparar/förlorar beroende på vilken ställning man har på cykeln. För mig så blev det att jag sparar 20 watt på att ligga i bocken jämfört med att hålla på bromshandtagen. Inte så förvånande. Däremot sparar jag över 30 watt på att hålla i hoodsen och lägga underarmen på styret (dåligt förklarat kanske…) så man hamnar lite mer som en tempocykel vilket jag inte trodde skulle vara bättre. Nu behöver det ju inte vara exakt så här i verkliga livet men ger ändå en tankeställare att man bör vara nere i bocken alternativt i ”tempoställning” oftare än jag är.

Vi hade starttid 07:18 vilket var bland de första starttiderna, jättebra för då minimerar man antalet omkörningar. Dock så startar inte alla i hastighetsordning utan de släpper en del långsammare grupper samt fria åkare blandat men det var inget större problem denna gång. Planen för dagen var att ha ett depåstopp i Rök efter 97 km och stanna där i 4 minuter. Vi skulle även ta en kort kisspaus efter cirka 5 mil. Som vanligt stannar vi inte vid punktering eller mekaniskt problem. Vår måltid var att komma in under 4:30.

På kvällen innan åt vi som bodde i huset (9 personer) gemensam middag vilket var jättetrevligt och det blev lite fix med cyklar och kläder också på kvällen så allt var klart inför morgonen. Vi rullade från huset 06:30 så vi skulle hinna i god tid till samlingen 06:45. Innan start körde vi lagfoto samt en sista genomgång och så hann man med en sista sväng på toa för att nervöskissa.

Halvvättern 2018

Sedan ställde vi upp oss i startfållan och rullade iväg med motorcykeleskort ut ur Motala 07:18. Vi hittade snabbt ett jämt och högt tempo. När vi kom till Omberg var det smalt och det började med en rejäl backe. Efter en stund kom vi in i ett parti med en massa getingar som älskade att vi kom med en massa söt sportdryck och andra godsaker. Lite läskigt att cykla med så mycket getingar runt huvudet samtidigt som man försöker få i sig massa luft. Gick dock bra för alla och ingen svalde någon geting eller blev stucken i vår grupp i alla fall.

Rullade vidare mot Rök där vi skulle stanna i 4 minuter. Depåstoppet gick bra. Sedan hade vi en incident med en bil. Kommer inte riktigt ihåg var det hände någonstans, eventuellt var det före depåstoppet. Det som hände var att vi körde på en smal väg och i en vänsterkurva kom en bil med släp i full fart. Jag låg som tredje par och ser helt plötsligt en bil dyka upp. Hör sedan att bilen tvärnitar och ABS-bromsarna skriker. Ungefär halva gruppen klarade sig förbi men sedan hör vi att folk ropar stopp. Vänder mig om när jag stannat och ser att alla är utspridda, då befarar man det värsta att någon blev påkörd av bilen. Nu hade vi väldigt tur, ingen blev träffad av bilen men ett par i gruppen var tvungna att väja ner i diket och någon tror jag åkte in i en buske. Alla kunde dock fortsätta med gruppen till mål. Bilen stannade inte och kollade hur det gick med oss utan körde vidare.

Vi rullade efter detta vidare mot mål och kunde gå in i mål på 4:20 vilket motsvarar ungefär 35,5 km/h. Bortsett från incidenten med bilen var det en lyckad dag med kanonväder. Kanske var det i varmaste laget då det gick åt massor med vätska och flera av oss hade krampkänningar.

Jag kommer troligtvis inte köra detta lopp igen då jag tycker det är för smalt att köra gruppcykling i dessa farter. Det är helt enkelt inte värt risken som jag känner nu. Får se om min inställning ändras till nästa år…

Publicerat i Halvvättern, Tävlingar, Tävlingsrapport | 1 kommentar

Tävlingsrapport – Shimano Landsväg 2018

Shimano Landsväg eller som det hette förr, Skandisloppet, var ett av de lopp som min SUB-9 grupp skulle köra i uppladdningen till Vätternrundan. De senaste åren har vi haft med detta lopp i uppladdningen och det är ett mycket uppskattat lopp.

Vi hade starttid 08:21, bland de första grupperna vilket betyder att vi inte får så många omkörningar. Jag kom till Uppsala lite före klockan 7 och körde till min vanliga parkeringsplats men tyvärr var det några som var ännu tidigare än mig. Irrade omkring en bra stund innan jag till slut hittade en parkeringsplats vid en kyrkan inte långt ifrån starten.

När jag äntligen parkerat och fixat med kläder och cykel så rullade jag upp mot slottet för att hämta ut nummerlappen. Då hade klockan runnit iväg så nu hade jag ganska bråttom att hinna gå på toa och sedan ansluta till gruppen för sista genomgång av taktiken men det gick bra tillslut.

Planen för dagen var att cykla på under fem timmar vilket för många av oss skulle vara det snabbaste vi cyklat detta lopp någon gång. Vi skulle ha ett depåstopp efter 110 km vid Järlåsa bygdegård där vi skulle stanna i 4 minuter. Vi hade också planerat in en kort klädsel/kisspaus på vägen. Skulle någon få punktering eller annat mekaniskt problem så stannar vi inte (gör vi inte på VR heller).

Vid 8:15 ställer vi upp oss i startfållan. Pratar med två andra gruppen för att ställa oss i rätt ordning. En grupp var snabbare och en grupp var långsammare så vi ställde oss i mitten, allt för att minska antalet omkörningar.

Som vanligt så går det ganska fort direkt från starten och det är ganska ryckigt och lite stressat. En del refuger, övergångsställen och korsningar man ska passera innan man kommer ut på vägar som är lite bredare där det blir lite bättre ordning och lugn i gruppen.

När vi kommit ut från Uppsala rullade allt på fint. Vid cirka 7 mil stannade vi för ett kisspaus och vid Järlåsa stannade vi för att fylla på flaskorna och plocka på oss lite energi. Efter det fortsatte vi vår resa tillbaka mot Uppsala, både väder och vind var med oss denna dag och allt flöt på jättebra.

När vi började närma oss Uppsala igen stod det klart att vi kommer klara vår måltid med god marginal. Sedan blev vi lite förvirrade för tydligen var vi närmare målet än vi trodde. Det visade sig att loppet var ca 10 km kortare än tidigare år så vi klarade måltiden med väldigt stor marginal. Vi räknade sedan ut att hade loppet varit lika långt som normalt hade vi ändå klarat måltiden men lite snopet var det såklart då man vill köra fulla sträckan på loppen för att SUB5 ska räknas ”på riktigt”.

Efter målgång blev det lagfoto och få i sig lite mat innan jag var tvungen att skynda mig hem för jag skulle åka ner till Varberg på kvällen för att gå på dop dagen efter.

Publicerat i Allmänt, Skandisloppet, Tävlingsrapport | Lämna en kommentar