Tävlingsrapport – Vasaloppet Öppet Spår 2018

Nu har det gått ganska lång tid sedan jag körde Öppet Spår. Loppet slutade inte riktigt som jag hade planerat. Faktiskt så blev det mitt livs första DNF – Did Not Finish. Men vi tar det från början.

Vasaloppet logga

Precis som förra året tog jag hjälp av Aktivitus för tester och träningsupplägg. Fram till Öppet Spår gick träningen jättebra och jag känner att jag blir bättre fysiskt och tekniskt varje år. Jag gjorde i princip alla mina skidpass på Granåsens konstsnöspår, många varv har det blivit! Gjorde även många pass på min SkiErg där fokus mer låg på kvalitet.

Jag och min sambo åkte upp till Sälen på fredagen, checkade in på boendet och gick sedan och åt middag i Lindvallen. På lördagen så åkte vi till mässan i Sälen och hämtade ut nummerlapp och lämnade in skidorna på vallning hos VasaSvahn. Förra året hade jag kanonskidor så förhoppningen var att även få det i år. På kvällen åt vi mat i stugan och gjorde iordning alla kläder mm som skulle med kommande dag. Hämtade även skidorna.

Vasaloppet Öppet Spår Skidutlämning VasaSvahn

På söndagsmorgonen gick jag upp kl 03. Planen var att vara vid starten klockan 05. När jag kom till starten så såg jag att det var ett gäng som redan lagt ut skidorna men när jag skulle gå in så stod funktionärer och stoppade alla och sa att det inte öppnade än. Det blev snabbt många personer i kön som blev lite irriterade då vi fick vänta medan man såg andra komma från andra håll som kunde lägga ut skidorna. Tillslut insåg de också att de inte kunde stoppa alla som stod där så de öppnade ingången.

Fick en plats långt fram ändå och det märkliga var att av någon anledning så var det en väldigt stor yta längst fram där ingen hade lagt sina skidor så om jag velat kunde jag startat först. Dock vill jag undvika den värsta hetsen som blir där.

Vasaloppet Öppet Spår startgärdet

När skidorna var utlagda så gick jag tillbaka till mässan för att värma mig. Var där inne en stund tills det var lagom att gå på toa och börja med uppvärmningen. Värmde upp ca 20-30 minuter och fick upp bra värme i kroppen. Var nästa orolig för att jag började svettas för mycket. När starten gick så var det ca 16 grader kallt men jag startade ändå i mina tunna handskar, underställ och skidjacka.

Starten gick bra. Hamnade dock i samma led som en som började diagonala där det var platt så det gick inte att köra om för det var fullt med åkare i de andra spåren så där tappade jag massor av platser tills jag kom om. Upp för backen gick det bra, hade ganska fritt spår och la mig till vänster. Föret var väldigt trögt men jag hade väldigt bra skidor jämfört med folk runt omkring mig.

Jag låg på ganska bra hela tiden och körde konstant om folk. Tidsmässigt så var det inte så bra men placeringsmässigt så låg jag riktigt bra till tyckte jag. Till Smågan och Mångsbodarna kändes det bra. Kylan var inga problem alls. Blev lite kallt i nedförsbackarna men fick snabbt upp värmen när man började staka och diagonala igen. Sedan någon gång före Risberg började jag se lite dimmigt, precis som förra året. Det blev sämre och sämre och jag började få väldigt ont i ögonen. Kämpade på förbi Risberg och satte av mot Evertsberg. Ett par kilometer innan Evertsberg gjorde ögonen väldigt ont och jag hade svårt att titta. Här började jag tappa väldigt mycket fart och folk passerade.

När jag kom in i Evertsberg tog jag dricka och tänkte att jag tar en extra paus hos min sambo som jag visste stod direkt efter kontrollen. När jag kom dit var smärtan i ögonen nästan olidlig. Jag blundade lite för att vila ögonen men sedan gick det inte att öppna dem igen. Nu var det bara att bege sig till sjukstugan men det kunde jag inte själv då jag inte såg något. Min sambo försökte hjälpa mig men fick inte gå in på området men hon fick tag i en vakt som ledde mig till sjukstugan.

Vasaloppet Öppet Spår 2018 mellantider

I sjukstugan så sa läkaren att jag hade förfrusit hornhinnan och de skulle lägga på en salva som skulle lindra. Fick dock inte upp ögonen utan satt nog där inne närmare en timme innan vi lyckades få i salva i ögonen. Undertiden kom det en hel del personer in som förfrusit händer, fötter och andra som helt tagit slut. Där satt jag med en kropp i topptrim och ville inget hellre än att köra vidare men det var såklart uteslutet då jag inte såg något.

Där slutade mitt Öppet Spår 2018, stor besvikelse!

Det här inlägget postades i En svensk klassiker, Tävlingsrapport, Vasaloppet. Bokmärk permalänken.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *